Skidprepp till Konstvägenloppet

 Skidorna funkade helt perfekt i helgen. Här kommer farmgångsreceptet:

 

Glidytorna ordentligt rengjorda med mjuk glider som ”våttorkades” bort några gånger och sedan avslutade jag med att sickla bort den som vanligt. Efter det Start BWLF som hård bas för resten av vallningen. Toppade med Ski-Go LF Orange (+1 till -5), dvs. precis samma som jag hade på Harsa-maran. Men sedan gjorde jag ett besök i ”vallakällaren” hemma hos Crister Åstot (IFK Umeås egen Perry Olsson) och där fick jag hjälp med att lägga lite HF-valla (Swix HF7) överst. Tricket han brukar köra är att krita ut lite HF-glider och värma in snabbt. Sedan krita på lite till medan belaget fortfarande är varmt så att man får det att täcka hela ytan. Värm in igen och låt kallna. På detta sätt blir HF-vallan otroligt dryg att använda (man behöver inte sickla bort så mycket) samtidigt som man får en riktigt bra toppning. Efter att ha sicklat bort det lilla överskottet som fanns så gick vi på med rotoborste (red creek). Poleringen med roto-nylonborste kändes riktigt fin och gav en kanonfin yta.

 

Fästytan gjordes ren och sedan värmde jag in grundvax så att det täckte ordentligt. Jag kan rekommendera att värma in med vallajärnet. Det ger en absolut slät yta. Kanta bara järnet lite och dra med en jämn rörelse så behöver man inte korka något. Sedan la jag ett lager Swix blå och värmde in på samma sätt. Om man gnuggar med kloss i det här läget är det lätta att få upp grundvaxet till ytan. På detta ett till lager blått som jag klossade ut försiktigt. Sedan la jag inget mer förrän på morgonen vid tävlingen.

Nysnö på natten innan och 6-7 minusgrader gjorde att jag la samma fäste som på Harsa-maran, dvs Rode Blå Super Extra. Enda skillnaden att jag nu la på riktigt ordentligt (i många tunna lager), framför allt från tårna och en bit framåt.

 

Resultatet: Perfekt fäste utan att jag förlorade något glid. Och glidet blev som väntat riktigt bra. Jag gled lika bra som alla andra som jag åkte tillsammans med och bidrog helt klart till att stakåkningen fungerade så bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0