Återhämtningsvecka

Återhämtningen i början på den här veckan blev strikt skidåkarmässig. Jag satsade på rejält med innebandyträning i stället. Tisdagen gav en timme med jobbet på dagen och en timme med laget, Vildmännens IF, på kvällen. Båda passen kändes ungefär lika sega och jag pulsade inte speciellt nära mjölksyrgränsen på något av passen. Onsdag blev också vila. Vad som skulle ske träningsmässigt resten av den här veckan var lite oklart. Ett lugnt pass i kväll och slitpass på SM-milen i morgon? Stakintervall i kväll? Distanspass med fokus på stakning i morgon? Tväråbäcksloppet på lördag? (http://www7.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_447888/cf_359/tvbloppet2013_ny.PDF9)
Det blev till slut ett stakpass på Gammlia i kväll. Inga intervaller utan 13km ren stakning. Jag hade vallat för att köra ett blandat pass med diagonal- och stakåkning, men det var för isigt i spåret (0-gradigt och blankt spår gick inte ihop med Swix VR silver). Det blev till att bara staka istället. Tempot blev i alla fall bra när det var isigt (3:46min/km), men jag hade behövt ett blandat pass.
En innebandymatch på söndag hoppas jag hinna med i alla fall. Och så ska jag bygga en del på stugan. Seedningslopp är inte bra för byggtempot direkt, hela dagen går ju åt för 3h plågsam skidåkning….

Stakpass och uppehåll

Lördag förra veckan blev ett stakpass; 14km stakning på Gammliaspåret med ovallade skidor. Kändes ganska bra, men jag tog bara långbacken två gånger. Tempo; 3:48, Snittpuls; 154.
 

Men det blev en kort träningscomeback, då det bar iväg på en jobbresa på söndagen. I och för sig åkte vi till Hafjell i närheten av Lillehammer, men planen var endast konferens med inslag av alpin åkning. En hel del gamla Lillehammer-minnen avhandlades dock och jag bjuder på några godbitar från längdarenan. Här är två längdklipp jag tycker är värda att se. Kolla hur fint Alsgaard åker jämfört med Dähli på 30km fristil. Dähli är trött och åker med hängande överkropp, Alsgaard däremot åker stort och ser hur pigg ut som helst:
 
http://www.youtube.com/watch?v=-MNtF1fiq2Y
 
Och på stafetten blev publiken effektivt tystad efter att Italien åkt ryggsäck stora delar av loppet och sedan avgjorde på upploppet:
 
http://www.youtube.com/watch?v=LAJLbDXR4b8

 
Alpint sett var det i just Hafjell som Wiberg åkte hem guldet i kombination efter att ha kopplat greppet med ett bra störtlopp borta i Kvitfjell. Läs om det och övriga OS-händelserna här:
 
http://www.sok.se/olympiskhistoria/olympiskaspel/olympiskaspel/lillehammer1994.5.18ea16851076df63622800010004.html
 
Förstår inte varför länkar bara funkar ibland. Ska kolla upp det.

Stakåkning

Förra årets riktiga guldpass var stakintervallerna på Gammliaspåret. 7-800m stakning i uppförsbacke och sedan glida tillbaka ner och så på det igen. I år har jag hittills kört 2 stakpass på samma spår, men då har jag kört hela varvet runt och inte bara nött i backen. Dessa har känts riktigt bra så kroppen börjar kännas redor för dessa ”guld-intervaller”. Nu har jag t.o.m. tagit bort fästvallan på mina ful-skidor för att kunna köra ännu bättre stakpass/stakintervaller och kanske välja att köra sådana ovallade pass när väder eller ork gör att jag inte får till någon bra vallning. Stakning är nyckeln till framgång.

Stakpass

 -12 och kärv, knarrig snö var gårdagens motståndare på stakpasset. Åkte ut till Olles spår på morgonen för att hinna åka innan rusningen börjar. Men det var visst en tävling där (öppna KM för Jalles TC: http://www.jallestc.se/ ) så en hel del bilar på plats redan vid nio. Men det gänget verkade mest förbereda tävlingen och testa sina skidor. Jag körde med trygga stabila Swix blå extra toppad med lite vanlig Swix blå. Fint fäste men glidet var trögt i kylan. Hade inte brytt mig om att toppa med något kallare paraffin utan körde med mitt vanliga BWLF.

 

Spåret var det bästa hittills där ute. Nypreppat kvällen före (antagligen för tävlingens skull) och rejäl kyla på det gjorde spåren väldigt stabila. Även stavfästet var riktigt bra. Och bara en eller två hade åkt före mig när jag kom ut en bit på slingan, så det kändes riktigt lyxigt. Efter att ha kört första varvet med en extra ”loop” så var tävlingen i gång. Men det var inga större problem, jag fick kliva åt sidan några gånger men det flöt på bra ändå.

 

Två varv med en extra loop gav 28km. Tyvärr inte så mycket stakning som jag hoppats på, då det sämre glidet gjorde att jag fick gå över på diagonalande och dubbelstakning med frånskjut på en del partier där det normalt är ren stakning.

 

Under veckan lyckades jag hålla mig till min träningsplanering och fick ihop strax över 8 mil i skidspåret fördelat på 4 pass. Till det en innebandyträning + en match och därmed en rekordnotering i både tränad tid och tränade kilometrar. Det blir en vilodag i dag också, men i veckan ska jag få till ett stakintervallpass.


Stakpass med pannlampa

Första skidpasset med pannlampa avklarat. Ett av de bättre spåren i Umeå för stakträning (Olles spår) har ingen belysning och dras bara upp med skoter. Ett smalt spår som slingrar sig fram på tallhedar och hyggen, men tillräckligt platt för att tillåta stakning på kanske 80-85% av sträckan. Så i går kväll åkte jag dit för att testa om det går att åka bra där även på kvällstid. Det var dock inte bara jag som körde kvällspass med pannlampa där, utan det var en 5-6 bilar till där. Spåret var inte speciellt bra, tror inte att de dragit upp det sedan lördagen då det var en mindre tävling där. Det var väldigt mjukt för stavarna på vissa sträckor och även spåret var sladdrigt och ganska uppåkt. När man stakar spelar just spåret mindre roll, så de sträckor där det var stavfäste så gick det riktigt bra ändå. Körde två varv stakning och landade på strax under 20km. Det lär nog bli fler kvällspass med pannlampa framöver.


RSS 2.0