Wasabloggen

Nu säljer de Swix CeraF-pulver på Team Sportia här i Umeå för 899kr. Har du som jag gått och funderat på pulver men tvekat då det varit alldeles för dyrt så kan det vara köpläge nu. Det är fortfarande dyrt, men jag tror att det är svårt att hitta ett bättre pris än 899kr (jag såg att Pölder reade 2 för 2000kr). Så nu kommer jag i alla fall att ha snabba skidor på söndag, frågan är i vilken form kroppen kommer att vara. Förkylningen ligger som ett tungt regnmoln över entusiasmen just nu. Hostan vill bara inte ge med sig. Oroande.

Vilket startfält Tväråbäcksloppet bjöd på. Mattias Westman (Röbäck) vann före Joel Boden och Daniel Johansson (båda IFK Umeå). Alla tre tillhör toppåkarna i Umeå (kolla deras resultat på www.skidresultat.se) . Kul för loppet och kul för Tväråbäcks IK. Och det kanske blir några rader i VK i morgon.

Kolla in resultaten på
http://www.tvarabacksbygden.se/


Min förkylning är oförändrad. Inte bra. Men jag såg Brink i intervju på tv i dag och han hade varit ganska förkyld innan hann vann 2010 och han bestämde sig först dagen innan att han skulle åka. Så än finns det hopp. 

En förkylning har satt sig i kroppen lagom till sista riktiga träningsveckan. Inte utan att man blir stressad. Vågar inte ens lägga upp någon träningsplan, men både några tunga pass, stakintervaller och lugn distansåkning skulle jag vilja klämma in innan vi åker söderut nästa onsdag.

Siktar i alla fall på att åka Tväråbäcksloppet på söndag, ett motionslopp på ca11km på "hemmaplan". Loppet har ganska många år på nacken vid det här laget, men jag har faktiskt aldrig blivit till att delta. Jag har för mig att det är ganska backigt (jag har åkt sträckningen med skoter) så det gäller att pricka fästet. Men väderprognosen ser bra ut, runt -6 och soligt väder.

Läs mer på http://www.tvarabacksbygden.se/


eller ladda ner inbjudan på:
 http://www7.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_392933/cf_359/tvarabacksloppet_26_feb.PDF

Målet med kvällens lugna pass var
1) Träna bort lårkakan. Eller i alla fall bearbeta den lite
2) Träna bort förkylningen.

Jag har fått lite känningar av en förkylning så för att se vart det "barkar" så åkte jag två lugna varv på Stadsliden i kväll. Kändes faktiskt ganska bra, men det var nog främst finfint glid och bra fäste som bidrog till det. Har bara borstat upp glidet sedan förra helgens HF-vallning och den är i alla fall inte helt borta. Fästet körde jag Ski-Go XC Orange och det var perfekt för mig. Troligen hade det också funkat med lite kallare valla, men jag ville ha garanterat fäste och jag tyckte faktiskt inte att den tog något glid.

Lårkakan märkte jag knappt av, så  omförkylningen nu lugnar sig blir det några tuffare pass den här veckan. Hade tänkt hinna både slitpass på SM-milen, stakintervaller och ett distanspass, men jag får se vad som händer med kroppen.

Vid sista vätskan (ca 6km från mål) var jag ganska trött men visste att det var lätta partier kvar. Försökte komma igång med bra tempo på stakningen och det gick ändå ganska bra. Blev upphunnen av en annan duktig stakare som sa att "nu försöker vi hjälpas åt för att hålla bra tempo in mot målet". Bara att tacka för erbjudandet och jag la mig i rygg och stakade på. Vi höll ett bra tempo och det är så mycket lättare när man kan hålla blicken på någons skidor och bara staka på för att inte släppa lucka. Jag gick om efter ett tag och försökte bidra till tempot. Jag hade en del krafter kvar när vi kom ut på åkrarna innan målet så jag åkte det jag bara orkade sista 500m. Jag fick ta några placeringar över åkern och på upploppet och det är alltid lika skönt (Patrik, var du en av dem..?). Från vätskan och in i mål tog det 21min och 25s, dvs. ett tempo på 3:42min/km. Över mållinjen på 2:46:59,9 (!) och jag var riktigt nöjd med loppet.

Se hela resultatlistan på: http://ta.skidor.com/ResultFiles/e3d4da91-6b59-4116-a7b9-ab92f79395b9.pdf

eller på http://www.skidresultat.se/

Jag visste att det skulle vara lättåkt med mycket stakning de första två milen. Då jag kan hålla hyfsat hög fart i stakningen gällde det att komma iväg bra i starten och få bra ryggar att åka med. Jag hade bra flyt första kilometrarna då jag inte behövde byta spår så ofta, utan mitt spår fortsatte ganska länge. När det sedan smalnade av hade jag tur och kunde utan problem byta spår och hålla bra fart. Lite väl tidigt blev det enkelspår och då låg jag i rygg på en grupp av fem åkare ungefär. Den som låg först i den gruppen hade överlägset sämst glid och alla vi andra fick hålla igen hela tiden. Någon lessnade och gick om ute i lössnön, men efter ett tag blev det åter dubbelspår. Jag vek ut direkt och åkte om medan jag hade farten uppe. Sedan gick jag ifrån den klungan upp till första vätskekontrollen. Efter det var det inga problem med trängsel utan jag försökte hålla kontakt med någon åkare framför och försökte också hänga med de som körde om mig. Så jag fick riktigt bra draghjälp resten av loppet.

 Skidorna funkade helt perfekt i helgen. Här kommer farmgångsreceptet:

Glidytorna ordentligt rengjorda med mjuk glider som ”våttorkades” bort några gånger och sedan avslutade jag med att sickla bort den som vanligt. Efter det Start BWLF som hård bas för resten av vallningen. Toppade med Ski-Go LF Orange (+1 till -5), dvs. precis samma som jag hade på Harsa-maran. Men sedan gjorde jag ett besök i ”vallakällaren” hemma hos Crister Åstot (IFK Umeås egen Perry Olsson) och där fick jag hjälp med att lägga lite HF-valla (Swix HF7) överst. Tricket han brukar köra är att krita ut lite HF-glider och värma in snabbt. Sedan krita på lite till medan belaget fortfarande är varmt så att man får det att täcka hela ytan. Värm in igen och låt kallna. På detta sätt blir HF-vallan otroligt dryg att använda (man behöver inte sickla bort så mycket) samtidigt som man får en riktigt bra toppning. Efter att ha sicklat bort det lilla överskottet som fanns så gick vi på med rotoborste (red creek). Poleringen med roto-nylonborste kändes riktigt fin och gav en kanonfin yta.

Fästytan gjordes ren och sedan värmde jag in grundvax så att det täckte ordentligt. Jag kan rekommendera att värma in med vallajärnet. Det ger en absolut slät yta. Kanta bara järnet lite och dra med en jämn rörelse så behöver man inte korka något. Sedan la jag ett lager Swix blå och värmde in på samma sätt. Om man gnuggar med kloss i det här läget är det lätta att få upp grundvaxet till ytan. På detta ett till lager blått som jag klossade ut försiktigt. Sedan la jag inget mer förrän på morgonen vid tävlingen.

Nysnö på natten innan och 6-7 minusgrader gjorde att jag la samma fäste som på Harsa-maran, dvs Rode Blå Super Extra. Enda skillnaden att jag nu la på riktigt ordentligt (i många tunna lager), framför allt från tårna och en bit framåt.

Resultatet: Perfekt fäste utan att jag förlorade något glid. Och glidet blev som väntat riktigt bra. Jag gled lika bra som alla andra som jag åkte tillsammans med och bidrog helt klart till att stakåkningen fungerade så bra.

Konstvägenloppet gick riktigt bra i dag. Finaste möjliga väder med 7-8 minusgrader och strålande sol i starten. Väldigt lättåkt till att börja med. Första 15-20km gick galant och jag höll 35min tempo två första milen. Sedan lite tyngre bana, men totalt sett ett lättåkt lopp.

Tiden landade på 2:46:59 och tempot på min klocka (som visade 44km) hamnade på 3:47.

 
Återkommer med mer info om vallning och sånt. Och seedningsresultatet så klart. Borde räcka till startled 5, men jag tar inget för givet, då det var snabbaste Konstvägenloppet hittils.

På söndag blir det en tripp till Fredrika/Balsjö för att köra Konstvägenloppet (http://www.konstvagenloppet.se/), 45km. Start i Fredrika och målgång i Balsjö. Brukar vanligtvis vara ett riktigt kallt och trögt lopp (i alla fall de senaste åren vad jag förstått) men på söndag ser det ut att bli runt -5 och fint soligt väder. En hyfsad uppfattning om banprofilen får man här:

https://skydrive.live.com/?cid=001221333f749780&id=1221333F749780%21529

En rejäl backe upp från Lögdeälven men i övrigt en hel del snabba partier. Bara att börja ladda.

I går var det dags att åka på Stadsliden igen. Deras 3,2:a är enligt mig en riktigt fin slinga. Bra diagonalträning i långa backen upp (ja man kan även staka vissa bitar av backen om man vill köra sig trött i armarna) och sedan fin stakning blandat med partier för dubbelstakning med frånskjut. Är man duktig stakare eller om det är lätt före går det även att staka dessa partier utan problem.

Jag åkte 5 varv i ganska bra tempo (hade glömt pulsklockan hemma, men mobilen gav ett snitt på ca 4min/km). Samma gröna XC funkade även här. Och jag börjar äntligen förstå hur mycket jag bör valla mina Salomonskidor för att få bra fäste... Men mycket av rätt valla har visst Perry Olsson sagt är melodin, inte tunt av en varmare.  Min vasaloppskompanjon David har åkt en hel del på Ski-Go:s blåa XC de sista två veckorna och även den har fungerat finfint. Vallatipset för stabilt kallföre här i Umeå blir således Grön XC när det är riktigt kallt, och blå när det är halvkallt.

Jag klev ner till Svensson-nivå i går och bangade att åka Röbäck Ski Marathon. På lördag kväll visade alla tre prognoser (Klart, YR och SMHI) på runt -12 till starten (som var framflyttad till 11:00) och det såg ju lovande ut. Klev upp på morgonen och såg dock att temperaturen ute fortfarande var -20. Gick in på nätet och mycket riktigt så var prognoserna tillbaka på -18 som bäst till starten.  Jag insåg mina begränsningar och bestämde mig för att avstå loppet. Drygt tre timmars åkning i -18 är inte att leka med. Sedan såg jag det började snöa lite lätt lagom till starten, så det hade blivit 42km med sandpapper under skidorna.  All heder till de som fullföljde loppet!

Men det är ju en del seedningslopp kvar, minst ett varje helg fram till Vasaloppet.  Nästa helg blir det att sikta på Konstvägenloppet istället.

Ägnade mig åt fysiskt förfall med semlor framför Vinterstudion istället. Kul att se IFK Umeå-åkaren Anders Högberg åka in på en tolfte plats i König Ludwig-loppet. Högberg verkar vara i riktigt bra form i år. Jag träffade honom för någon vecka sedan på Nydalaspåret och vi hann prata lite stakintervaller. Han körde då väldig korta maxkörningar, typ 6-8 staktag, för att bättre kunna hänga med i den ryckiga åkningen som långloppen bjuder på. Det verkar ha gett önskade effekt.

På lördagen la jag på mitt nya kall-pulver (Swix CH3) och åkte till Röbäck för att känna på spåren inför Röbäck Ski Marathon. Åkte 5km-slingan följt av 2km-slingan och det var riktigt kärvt även i dessa spår. Termometern visade runt -22. Glidmässigt var det ingen märkbar skillnad mot CH4, men när man får upp lite fart i dessa förhållanden (d.v.s. efter nedförsbackarna) så går det skapligt ändå, men på platten och i svagt motlut är det inte kul. Den här gången med solglasögon på, så var det i all fall inga problem för ögonen. Jag hade lagt i andra sulor och testade tjockare ullsockar, men fötterna var fortfarande problemet. Det går hyfsat när man diagonalar och rör fötterna mycket, men när det är stakning så blir det genast lite kallare. Jag insåg att mina fötter har en köldgräns på -16 eller något sådant om jag ska åka längre än 15-20km, så det var bara att hoppas på mindre kyla till söndagens lopp.

Jag fästvallade med min nya tjärblandade Ski-Go grön XC, och det funkade rätt så bra (inte perfekt fäste, men det får jag sällan till med kallvalla under mina Salomon). Men det är svårt att säga om den tar något glid när det ändå är så uselt.

Det blev ett pass i riktig kyla i kväll. Om det blir tävling på söndag måste jag vara förberedd. Således ett pass på Nydala, 2 varv på 5km och en kort avstickare ner på milspåret för att känna om det var lika kärvt där det inte är konstsnö (och det var lika kärvt...). Det mesta kändes bra, dubbla handskar funkade fint, extra fleecehuva likaså. Bara kallt om fötterna, men jag ska testa att tejpa på lite cellplast runt tådelen i morgon... Glömde glasögon också, så det blev till att kisa ordentligt i backarna. Testade glidet när jag var klar med passet, och det var delat årssämsta med ett pass för några veckor sedan i fallande nysnö.... Hade bara preppat med LF4-glidern så jag hoppas att LF3-pulvret ska fixa lite mer glid. Lyckades ändå hålla ett 4:20-tempo vilket var bättre än det kändes. Skönt också att luftvägarna kändes bra, inga problem med kylan trots att termometern visade -24 i luften (och -22 i snön).

Detta kan tyckas som ett idiotiskt pass, men jag anser dock att det är en större  idioti att inte testa att åka i riktig kyla, för att sedan ställa sig på startlinjen i ett seedningslopp eller på Vasan när det t.ex. är -18 och köra stenhårt utan att veta hur man ska klä sig eller hur kroppen reagerar på kalluften.

Temperaturen i Umeå har parkerat strax under -20 de senaste dagarn. På söndag hade jag tänkt åka Röbäck Ski Marathon, men frågan är om det blir någon tävling. Jag var i alla fall in på Team Sportia i dag och laddade upp med riktigt kalla glidvallor (Swix LF4 och kallpulvret LF3) och en grön Ski-Go XC burk som ska funka fint. Ski-Go burken luktar dessutom godast i hela vallalådan, en härlig tjärdoft. Jag har inte haft så mycket kall-grejer förut, då man inte direkt haft anledning att åka om det varit under 10-12 grader kallt. Men det kan ju faktiskt vara -15 till -20 på vasan också, och då måste jag både ha grejerna och ha provåkt i kylan. Planen är därför att köra ett mycket lätt träningspass i kväll, för att få testa klädsel och vallning samtidigt som kroppen blir lite uppmjukad inför en eventuell tävling på söndag.